Var iväg på första cykelturen ikväll, jag och pandan. Efter vissa oenigheter om hur man maximerar sin cykelträning, enades vi om min mer lunkande takt. Min gamla Rex har inte lika många växlar som pandans nya cykel - han har 27 och jag har 1. Men den egentliga anledningen är väl att jag är en slöfock, latmask och soffpotatis. En bra runda gjorde vi i alla fall. Fick se mycket fin skånsk natur och vackra hus och trädgårdar. Särskilt ett hus föll oss i smaken, i vackert brunt helsingborgstegel, med burspråk och hela gaveln täckt med murgröna. Den lilla lummiga trädgården var full av Riddarsporre och annat vackert och en stor blodlönn gav skugga åt den lilla gräsmattan. Där skulle jag kunna bo. Nu låter det som om vi gjorde världens långtur, men man behöver inte cykla långt här för att få se mycket. Men till sist sade min slöa kropp ifrån med höga protester från lår- och rumpmuskler, händerna domnade och sittknölarna skavde, trots välvadderat sittfläsk. Jag är i alla fall nöjd med min första cykeltur på flera år och fler ska det bli, det lovar jag.
Tack för:
Tidsväxlingen, den får en att tänka till mitt i slöhösten....
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar