Tack för:

Tidsväxlingen, den får en att tänka till mitt i slöhösten....

tisdag 30 oktober 2012

Allhelgonatid

Nu är det tid. Tid att minnas, att sakna, att mysa, att längta och att bara vara. Mitt i hösten, just då vintertiden dragit in över våra klockor, kommer allhelgona. Gå till närmsta kyrka eller kyrkogård och om inte det så till din trädgård, balkong, eller fönster och om inte det, lås in dig på toaletten, ja var var du vill. Tänd ett ljus, minns dina nära och kära. De som är döda men också de som lever. De som du har nära dig varje dag och dem du inte ser så ofta. Kom ihåg att det som är viktigast i livet är relationerna. Du kan inte välja din familj, men jag hoppas du har en bra sådan. Vårda de relationer som är bra. Ta hand om dina vänner, tala om för dem hur viktiga de är. Det betyder inget om man har en bra bil, bor på rätt ställe, har råd med dyra skor eller resor världen över. Det som betyder något är att se en annan människa i ögonen och där möta själen.
Själ möter själ när öga möter öga.
Detta något melodramatiska citat kommer från en tecknad serie- Alverfolket av Wendy och Richard Pini. Jag älskade en serien som barn och har fortfarande kvar alla mina album.
Själ möter själ, när öga möter öga.
Det är det enda som betyder något.
Tänd ljus nu i allhelgonatid och oavsett vad eller vem du tror på, minns dina nära och kära. Levande och döda. För du kan ingenting ta med dig dit du går.
                                                           

fredag 19 oktober 2012

Vår trädgård efter grisattacken

Små grisarna är lustiga att se

Jag har länge fascinerats av att bo i ett område där det finns viltsvin. Jag har aldrig sett ett i vilt tillstånd och har länge tyckt att det skulle vara spännande. Det har funnits många spår i skogen av att grisarna hållit till i närheten av vår tomt. Det har jag tyckt varit exotiskt. Så icke längre.
I onsdags gick Torparn ut på vår gräsmatta bakom huset. Nej, han gick ut till det som förut varit vår gräsmatta bakom huset. Där är inte längre någon gräsmatta. Hela området är upplöjt av viltsvin. Det som förut var en fin grönyta med Rhododenronbuskar och björkar är nu en lervälling. Jag undrar hur många de var och att de kan vara så tysta att vi inte märker att vi har en hjord svin i trädgården.
Vi har också problem på jobbet med att grisarna bökar runt vid kyrkogården.
Viltsvinen är inte exotiska längre, de är besvärliga och jag vill nog inte se dem i vilt tillstånd. Jag har fått alldeles för många historier berättade om vad de ställer till med.

fredag 12 oktober 2012

minusgrader

Nu börjar en tid som jag trivs väldigt bra med. Ett par minusgrader på morgonen, lite dimma och så en underbar strålande sol på dagen med gnistrande blå himmel, knalliga färger på alla träden och fina mössor och halsdukar på människorna omkring en. Ja jag erkänner, jag gillar hösten och kylan. I alla fall de fina dagarna som vi haft nu i veckan. Det är en liten omställning för mig, men den gångna veckan är faktisk älgjaktsveckan här nere. Jag tycker ju att den är i september. I övrigt skiljer sig inte älgjaktsveckan mycket här i norra Skåne från den i Jämtland. De flesta har semester, det går inte att få ta på folk och man jämför jaktlyckan med dem man träffar. Vår kyrkorådsordförande fick en 12-taggare redan första dan. Det har vi pratat om mycket vill jag lova. Annars är det viltsvinen på kyrkogården som det snackas en del om. Får man jaga i tätbebyggt område? På kyrkogården? Vad skrämmer en gris? 
I helgen blir det en rundtur i stora delar av Skåne och Blekinge. Vi ska hämta en duschkabin i Svallöv, hämta det sista av mina grejer hos "Pandan" i Helsingborg, åka på fest hos "Ängelholmarna", åka till Karlskrona och lyssna på äldsta "Torparsonens" kör och så fira tacksägelsedagen på söndag. Och nog har jag mycket att tacka för. Det fattas nog bara några kilo viltsvinsstek i frysen.....

(fotot är från http://www.kvick.se/?p=278)

tisdag 2 oktober 2012

Näver!!!

Jag har börjat lära mig fläta näver. Himla skoj med ett gäng damer som träffas i Mala för att fläta fika och prata. En fin lite sned skål fick jag till ikväll!

tisdag 25 september 2012

Att vilja mycket

Just nu har jag en låååång önskelista på allt jag vill göra:

  • Börja dansa folkdans
  • börja sjunga i kör
  • börja baka surdegsbröd igen
  • börja en keramikkurs
  •  börja en silversmideskurs
  • börja en luffarslöjdskurs
  • lära mig måla
  •  lära mig spela cello
  • och gitarr
  • och saxofon
  • dansa magdans
  • dansa argentinsk tango
  • måla alla lister, taket och trappen på torpet
  • torka vindruvor och se om man får russin
Plus lite idéer som jag vill förverkliga på jobbet. Och så allt det jag redan gör såklart....
Mitt jobb är härligt. Ibland gör jag saker bara för att de ska göras och så mitt i det där rutinbesöket träffar man en människa som har roliga intressen och fantastiska berättelser att dela med sig av. Då blir jag ödmjuk och det är bra minsann.
Alla ni som tror att kyrkan är en stillsam och lite tråkig plats kan tänka om nu. I går skulle vi hämta äldsta Torparsonen som var på ungdomsträff på EFS i Kristianstad. Han ringde och sa- Var inte oroliga, men jag har gjort illa mig lite...
Han och en tjej hade krockat under en lek. På något sätt hade hennes framtänder slagit upp ett hål uppe på Sonens skalle. Blodet forsade, allmän kalabalik. Det visade sig trots allt inte vara nån större fara. Men nog var han lite groggy och rätt så missfärgad när han kom hem.
I går hade vi besök av min sömmerska och hennes man. De bor utanför Chesterfield i England och det är hon som syr alla mina härliga vackra prästkläder. Det är så roligt att de tar sig tid att komma upp till oss när de är hemma här i Sverige. Hon kommer från Torekov och det är ändå några mil att köra till oss. Jag vet ju själv hur tight det är när man kommer hem och ska hinna med allt man vill på bara några dagar. Vi fick i alla fall en fin, men lite kall, dag där vi tittade på snapphanebygden och medeltidskyrkor. Nästa gång blir det en rejäl vandring i göingeskogarna.
Till sist: jag är glad och stolt att få bo i en by och tillhöra en kyrka som ställer upp när det gäller. Haddile får stanna för att människor inte ger upp. Nu hoppas jag och ber att det ska finnas en lösning som gör att alla inblandade blir rätt behandlade. Från Haddile till hennes mamma och hennes fosterföräldrar. Heja Broby!

söndag 16 september 2012

Härlig helg

Vilken härlig helg jag haft. Jag har inte gjort nånting! Bara varit hemma och mått gott. I går gick jag i och för sig bärsärk på plommonträdet som slagit mig i huvet ett otal gånger, men nu är det slut med det. Medelst en bågsåg(tror jag) och en konstig lång sekatör kapade jag bort allt som var i vägen. Som försvar bombarderade trädet mig med ett ton plommon, som är väldigt gott att göra Gino på förresten.
Torparns bror är hos oss i helgen och det är väldans bra tycker jag. När det två bröderna kommer samman kan vad som helst hända. Just nu håller de på att slakta en bil, som det tydligen ska bli dragkrok på när det är klart. Innan dess fick alla kranar i huset sig en omgång.
Det är inte bara plommon vår trädgård bjuder på utan även druvor, äpplen, blåbär och annat gott.

lördag 15 september 2012

Lördag morgon

Hur märkligt ordnad är icke tillvaron. Ledig lördag med sovmorgon och jag vaknar pigg som en halstrad mört i ottan. Vad göra? Ja torpet är fullt med små projekt, allt ifrån att måla om trappen till att sy kuddar av gamla ulltröjor. Eftersom Torparn sover fortfarande låter jag trappen vara och sätter en deg istället. Det är underbart med höst i alla fall. Luften hög, färgerna klara, allt är gott i den bästa av världar.

onsdag 12 september 2012

Här jobbar jag

Ville bara visa lite bilder på min arbetsplats. Kyrkorna kommer senare

tisdag 11 september 2012

Konvent i stoby

Idag träffas alla präster i västra Göinge kontrakt i den här fina kyrkan!

onsdag 5 september 2012

Katt i knät

Sitter här framför höstens första brasa med en katt i knät. Pelargonerna fick flytta in från terassen idag, insåg att jag glömt bort dem lite. Varje dag plockar vi in mängder med äpplen plommon och vindruvor. Jag trivs rätt bra med höstkänning!

söndag 2 september 2012

Söta djur med fula ljud

Vi Har under några nätter sovit i vårt stora fina växthus, där vi ställt in en bäddsoffa. Väldigt mysigt med vindruvsklasarna dignande på armslängds avstånd, månen och stjärnorna som tak, men ändå skyddat mot regn och blåst. Ibland kommer naturen närmare än man väntat. Tidigt i morse vaknade vi med ett ryck av ett fruktansvärt avgrundsvrål precis utanför huvudkudden. När vi tittade ut stod där två väna små rådjur och tittade in på oss. Det ena måste ha varit väldigt upprört för det utstötte de mest vidriga oljud under en rätt lång stund. Det är så härligt att kunna komma så nära naturen alldeles på vår egen tomt!

fredag 31 augusti 2012

Första veckan

På jobbet efter semestern är slut. Jag är så glad åt mitt jobb, att jag trivs med arbetskamraterna, uppgifterna, människorna och platsen är härligt och en verklig gåva. Det finns så många som vantrivs med sitt jobb, som inte har något eller som är rädda att mista sitt jobb. Jag är lyckligt lottad och evigt tacksam. Med det sagt vill jag härmed avge ett högtidligt löfte. Det blir nu skriftligt och bevittnat av er alla.
JAG SKALL ALDRIG BLI KYRKOHERDE!!!!
Den här veckan har inneburit en hel del kyrkoherdeuppgifter eftersom chefen är ledig. Många av dem har varit roliga, men jag vill aldrig mer behöva ta det ansvaret som en kyrkoherde måste ha. Huvva.
I morgon är en glädjedag. Då får jag ett nytt fadderbarn, då jag ska döpa Felix, Ängelholmarnas tredje barn. Hipp hurra!

tisdag 28 augusti 2012

Första dan på jobbet och en roadster

För första gången någonsin har jag nu börjat jobba igen efter semestern, på samma jobb som jag hade innan sagda semester!
För att fira detta körde jag cab till jobbet. Torparns fina BMW Z3 gick som smort på de kurviga små vägarna i Göinge.
Det är roligt att vara tillbaka på jobbet igen, men förvirringen och oförmågan att organisera mitt arbete infann sig på samma gång jag satte nyckeln i kontorsdörren. Inser att detta nog är en del i min charmiga personlighet och att jag helt enkelt får leva med det.
En annan sak som är bra med att var tillbaka är att jag nu kan låna böcker på bibblan igen, det har jag saknat.

söndag 26 augusti 2012

Blogga på telefon

Gör ett försök att skriva på mitt nya favoritredskap, min Iphone!
Trodde aldrig att jag skulle falla så totalt för en liten fånig mobil, men jag gör precis allt på den numer. Nu ska jag erkänna att detta är jobbets mobil som jag främst ska använda till jobbets grejer, men den är ju så kul och så lätt!
Från att ha släpat med mig kalendrar, bibel och psalmböcker har jag nu bara en liten manick som rymmer allt jag behöver plus en massa annat rat. Härligt!
Hur det gick på Bakken i går? Jättebra, men ungarna börjar nog bli lite för stora för attraktionerna där. Därför planerar Torparn och jag för barnbarn så att vi får åka dit igen.

fredag 24 augusti 2012

men snälla nån!

Är det 4 månader sen jag skrev sist? Att jag inte skäms. Fick en liten påminnelse om att jag inte skrivit förra veckan då jag var uppe i Hällesjö en vecka och hälsade på. Så nu lovar jag bot och bättring och ska försöka skriva lite igen.
Vad har jag då gjort sen sist?
Jobbat en hel del förstås i en av norra Skånes bästa pastorat. Jag trivs storartat med mitt jobb och med mitt liv. Att bo på landet är precis min grej. Inte är vår trädgård den mest välrensade, men den är fin, full av blommor och sittplatser och bär och så är den min!
Jag trivs lika storartat med att plötsligt ha blivit tonårs"mammut" Mamma har de ju redan en så den rollen varken vill jag eller kan jag ta på mig. istället har jag fått tillnamnet mammut.
i skrivande stund sitter ungarna med sina kompisar och spelar nåt våldsamt och högljutt kortspel. Härligt!
I morgon ska vi alla dra till Bakken i Danmark. En fin park med tillhörande nöjespark. Torpar'n och jag drar väl runt och myser medan ungarna åker läskiga attraktioner tills de är blåa i ansiktet.
Sommaren har varit kall och regnig, men ändå alldeles underbar. Frysen är full med bär och frukt, jag full med upplevelser. Vi har hunnit med en resa till Polen och även en vecka hemma i Hällesjö tillsammans med Torpar'n och hans mamma. Sommaren har även innehållit några dop av vänners barn, en släktträff och lite annat smått och gott. 4 veckors semester rann undan väldans snabbt. detta är första gången, tror jag, som jag haft ledigt och återvänt till samma jobb efter ledigheten! Inte illa för en 38 åring....
Jag förstår nu varför alla säger att de behöver semester efter semestern....
Tur då att första veckan tillbaka på jobbet inte ger mig tid för eftertanke. Ska hinna klämma in ett konvent, tre arbetsintervjuer, en begravning, två gudstjänster, ett kyrkoråd, några uppvaktningar, ett dop och lite annat smått och gott. Vem sa att präster bara jobbar på söndagar?
Och nej, det är inte jag som ska på jobbintervju. För första gången ska jag sitta på andra sidan och vara med om att anställa någon. GISSA om jag är nervös!!!!
Nu slutar jag för denna gång, annars blir det för mycket att läsa. Ska försöka låta bli att vänta i 4 månader till nästa inlägg.

tisdag 24 april 2012

Vi väntar på våren. Vitsipporna blommar vackert och vedhögen växer sakta men säkert, men trots detta känns det kallt och bedrövligt. Särskilt i söndags då jag tillbringade hela dagen utomhus i ösregn av varierande slag. Jag var på kurs i slyflätning på Broby hembygdspark.


Vi skulle fläta fina ställningar till våra slingerväxter. Som exempel hade vår lärare, Mikael Svensson, ställt upp några fina exemplar.
En sån skulle jag göra minsann. I hällregn. Ut i skogen begav vi oss, 11 tanter i varierande ålder och en man. Vi samlade, kravlade, klippte och bar. Till sist hade vi varsin rejäl hög med skräp.
I min hög fanns vide, hassel och hägg. Här skulle flätas minsann.
Ni skulle ha fått se bilder från hela flätningen också, men det blev så blött och kallt att jag inte ville fota mer. Det blev i alla fall nån form av ställning. Sned och vind, men ändå. I måndags då det var strålande sol flätade jag en till ställning, med fin hjälp av tre katter. Den blev något bättre. Foton på de färdiga alstren kan jag fixa en annan gång.
Men först måste jag nog vila min vänstra arm. Jag är nog ingen riktig torpare, för jag har fått ont i armbågen efter att ha klyvt ved hela lördagen. Ack ja. Sådant är livet på landet.


torsdag 5 april 2012

Glad påsk!

Här rinner tiden iväg minsann. Skulle ha skrivit flera inlägg här redan, men det har inte blivit nåt.
Nu är i alla fall om- och inflyttningen på Torpet klar. Igår flyttades alla saker, som först stått på kontoret och sedan i vardagsrummet, in på sina rätta platser. Det vill säga, det mesta slängdes. Resten knökades in i garderoberna. Äldsta Torparsonen fyllde 16 år igår. Det firades med en rejäl runda på motorcykeln. Sedan blev det pannkakstårta.
Idag börjar påskens under. Vi börjar med en bastu gissar jag, eftersom det är skärtorsdag och då ska man väl skära sig så man är ren inför övriga påskdagar. På söndag skall jag stå upp i arla morgonstund tillsammans med Jesus och fira hans uppståndelse.
Hoppas påskandet blir bra för er alla.

torsdag 22 mars 2012

Semester å blåa tår

Jag har haft semester en vecka. Vi packade in oss hela familjen och en Snowboard i bilen och drog till Bydalen.Vi har den goda smaken och ofantliga turen att vara vän med en generös och godhjärtad familj som lånade ut sin fjällstuga till oss en vecka.
Glad i hågen vinglade jag ut i slalombacken och trodde att den gamla takterna skulle sitta i. Det är väl snart 10 år sedan jag stod på ett par slalomskidor, och inte ens då gjorde jag det med någon som helst stil. Fortfarande glad i hågen, men med fruktansvärd kramp och blåklämda tår vacklade jag hem från backen första dagen. AJAJAJAJAJ.



Men skam den som ger sig och dumheten är det som ger upp sist och allt sånt där. Ut i backen den andra dagen med. Ännu värre kramp och onda tår. "Åk ni" sa jag coolt. "Jag övar lite försiktigt här i den här backen". Konstigt nog valde jag att öva i backen som hade bord och grillplats mitt i.....


Fotot är inte misslyckat, det är Lavskrikan jag försöker fånga på bild.....

Den tredje dagen däremot svepte jag med klass och nonchalans nerför backarna. Jag skulle nog kunna slå Anja Pärson tror jag.
Fjärde dagen bestämde Torpar'n och jag oss för att prova längd istället. Då borde jag ju vara trygg, tänkte jag. Det var bara det att istället för att åka ut på sjön för att hitta skidspåret, valde vi att pulsa uppför Drommen. Ja inte hela vägen, men en liten bit i alla fall. Torpar'n hade fått turskidorna så han klarade sig elegant. Snyggt och lätt gled han ner för den ospårade branten, tills han hittade skidspåret.
Jag däremot ramlade, kravlade, krockade och kröp nerför samma brant. När jag väl lyckats ställa mig upp på skidorna så antingen sjönk de eller åkte iväg med mig. Med den effekten att jag planterade min breda rumpa djupt ner i den meterhöga snön.Eller så fastnade staven, antingen i en gran, under en skida eller i snön. Till sist låg jag slagen och besegrad och insåg att jag aldrig kommer komma levande från detta fjäll. Då kom Torpar'n susande med lite varm choklad och orolig blick och jag fick ny energi.



En underbar semester helt enkelt.

torsdag 8 mars 2012

....och i natt slog vintern tillbaka

Vaknade och tittade ut genom fönstret som vanligt i morse. Det är mitt sätt att få en väderprognos. Döm om min besvikelse och undran då det låg ett tjockt vitt snötäcke över hela alltet. Den snön hade varit väldigt välkommen i julas, nu vill jag inte ha den över mina fina krokusar.
I morgon beger sig hela torparfamiljen upp till fjälls. Några härliga dagar i Bydalen väntar. Plus ett efterlängtat besök både hos min Mentor och hos Paranteserna.

måndag 5 mars 2012

Vårfika och blomkrukor

I lördags slog våren till på allvar i Glimminge. Utemöblerna plockades fram och första utekaffekoppen avnjöts i solen. Jag plockade även ut alla halvdöda, heldöda och utmärglade blommor och planterade om dem, med benägen hjälp av tre katter.






Lägg också märke till hur fin vår skog har blivt efter vinterns röjningsarbete.

Våran lilla Piraya är en riktig Uppfinnarjocke. Här ser ni en film på hennes senaste klurighet, en automatisk kompostlocksöppnare.....

video

tisdag 28 februari 2012

Att riva staket och koka ärtsoppa


Snödropparna har stuckit upp sina små vita huvuden i backen vid den stora eken! Det är vår i Göinge nu och jag längtar till vecka 11 då vi åker upp till Bydalen och snön och skidåkningen.
I lördags skulle det kokas ärtsoppa á la storkok. Ärtpaketet öppnades och ärtorna trillade ut i en fin gul rad. De flesta hamnade i grytan men en hel del smet mot friheten på golvet där Ninja fångade och åt upp dem.
Det är väl för de flesta läsarna bekant att matematik inte är min starka sida. Nu är det så att ärtor ska ligga i blöt i minst 12 timmar. Om man börjar blötlägga ärtor vid 12 tiden på dagen, så kan den räknekunnige lista ut när soppan ska börja kokas. Jag är inte räknekunnig, och inte heller så sugen på att koka ärtsoppa mitt i natten.
Därför fick ärtsoppekokandet bestå till söndag morgon istället. Och då blev det en fin mustig gul soppa med riktigt fläsk i. Mums!
Mellan vägen och gräsmattan på Torpet finns ett, en gång väldigt snyggt, staket. På senare år har skönheten falnat och nu består staketet av halvruttna plankor. Det har stört mitt ordningssinne ett tag och i går rann förstörelselustan på mig. Beväpnad med en hammare gav jag mig på de ruttna plankorna, ivrigt påhejad av Sigge som for upp och ner i träden omkring mig. resultatet är sådär. En hög med ruttna plankor, några stolpar som sticker upp ur marken och en massa tjurig spik som inte går att dra ur.
Nu är frågan vad vi ska sätta upp istället. En gärsgård? En pilhäck? Plantera skog? Låta det vara? Eller ta ett stort garnnystan och linda runt de envisa spikarna och stolparna?
I går skrev jag och äldste torparsonen in oss på körskola. Vi ska ta MC kort! Hipp hurra! Äldste torparsonen ska även köpa sig en lätt MC, en honda. Vi ser fram emot en spännande vår.

onsdag 22 februari 2012



Den här bilden har Pandan tagit. Jag har alltid trott att katter har direktkontakt med Gud, och här har jag äntligen fått beviset!

tisdag 21 februari 2012

Livet just nu


Sitter på mitt nya kontor och tittar ut över parkeringsplatsen. Min fina lilla Citroen står där ute, det är blaskigt och blåsigt och sopbilen kör just förbi. Jag kan inte låta bli att förundras över hur livet far fram med mig. Hur kan det bli så att en oansenlig,tafatt,halvfet( eller helfet i och för sig) flicka från en liten by i östra Jämtland på utdöende, hamnar i Göinge som präst?
Hur kan det vara så att jag otrivs och känner mig bortkommen i min egen hembygd, men passar in och trivs här i norra skåne av precis samma anledningar? Hemma är det glesbygd, skogsfolk och jägare, här är det glesbygd skogsfolk och jägare. Så lika och ändå så helt annorlunda.
De allra flesta som blir mobbade som små tänker nog att - När jag blir vuxen ska jag bli nåt stort, komma hem och visa dem alla. Men eftersom jag inte hade talang och drivkraft nog att bli en stor skådespelare, så föll hela den idén och förresten har jag ingenting att bevisa längre. Jag blev jag, genom arv, miljö, slump och Guds vilja.
jag har knappt nått halvvägs på min stig genom livet, men just precis nu vill jag stanna upp i min vandring. Just precis nu är livet som jag vill att det ska vara.
Alldeles precis helt vanligt. Och samtidigt helt nytt.
Hemtamt, invant och oväntat på en och samma gång. jag kör traktor och röjsåg i skogen. Är med och fäller ekar, dansar linedance, sitter på möten, tjatar på tonåringar, fikar med kollegor och lever ett Vuxet liv. Och ändå är jag fortfarande den där oansenliga, tafatta och helfeta jäntungen som inte vill göra nåt annat än läsa böcker, leka i skogen och spela teater.
Nu sitter det en skata i trädet utanför mitt kontorsfönster. Jag tror jag går ut och åker kana på isen en stund.

tisdag 24 januari 2012

Hej mitt vinterland!

-10 grader, strålande sol och talgoxarna sjunger som galna. Det är underbar härlig strålande vinter i Göinge. Längtar efter ett par längdskidor och termos med varm choklad. Eller en istäckt sjö och ett pimpelspö.
jag har nu jobbat en vecka i mina nya församlingar och trivs väldans bra. Har heller aldrig fått ett så varmt mottagande som här, eller så många blommor! Först från kyrkonämnden, sen från personalen, sen från Norra Åkarps församling och så från Vankiva församling. Tack, tack tack jag är överväldigad!
Har också upptäckt Bjärnums bygdemuseum.
http://www.bjarnumsmuseum.se/
En suverän plats med en otrolig samling av prylar och berättelser från trakten. Där kommer jag husera ofta, det känner jag på mig.
Nä nu får jag ge mig ut och göra snöänglar eller traktorspår eller nåt medan snön finns kvar.

tisdag 17 januari 2012

Nya tider

hejsan!
En liten snabb hälsning bara, från min nya arbetsplats! Är numer komminister i Norra Åkarp och Vankiva pastorat! Andra dan på jobbet och jag trivs storartat.
Det nya året började med en jättefin nyårsfest och en lunginflammation för min del. Men flytten till Glimminge gick bra ändå med hjälp av Torpar'n och hans barn. Så nu är jag torparsambo och jag trivs storartat med livet.