Tack för:

Tidsväxlingen, den får en att tänka till mitt i slöhösten....

måndag 6 december 2010

Predikan 2 söndagen i AdventGuds rike är nära

Markus är en fåordig herre. Han påminner lite om en tjurig gammal bondgubbe som sitter vid sitt köksbord, med en kopp kaffe framför sig och en pris snus under läppen. Utanför snöar det. Det enda som hörs är köksklockans taktfasta tickande. Tick, Tack, Tick, Tack. Markus broderar inte ut sin berättelse med en massa onödigt svammel. Nä, rakt på sak. Kort och gott. Johannes var fängslad. Jesus kom till Galiléen och där förkunnade han: "Tiden är inne, Guds rike är nära. Omvänd er och tro på budskapet."
Punkt.
Innan har det stått lika kort om hur Jesus döps och sedan frestas i Öknen och efter kommer en kort passage om hur de första lärjungarna samlas.
Men det roliga med Markus är att han ändå trots att han verkar så sur och tvär börjar hela sin berättelse med ett glatt utrop. Även det korthugget, men kanske just därför känns det så äkta:
"Här börjar glädjebudet om Jesus Kristus, Guds son."

Markus Evangelium är det äldsta och från honom har Lukas och Matteus fått delar av sina berättelser. De har broderat ut och format dem så att det blev deras.
Så kan faktiskt vi också göra. Vi får läsa evangelierna i Bibeln, sen kan vi ta berättelserna och forma om dem så att de blir våra. Din och Min. Hur låter ditt glada budskap om Jesus? Vad är ditt Evangelium? Vad vill du förkunna? Hur vill du förkunna? Vi har världens chans nu när det är advent och vi gått in i ett nytt kyrkoår, och snart får vi även ett vanligt nytt år. Vad vill du ha med in i Din Guds rike och in i kyrkan? Kanske söker du ro och vila? En tyst vrå att samla dina tankar på. Eller gemenskap och en stunds samtal och skratt. En varm hand och en varm kopp kaffe? Vill du behövas? Få finnas för andra och känna att du betyder något för andra? Eller vill du bara sjunga, fyllas av musik och glädje?
Tiden är inne! NU!
Guds rike är nära – nära oss, inne i oss. Det är inget som finns nånstans där borta, i himlen, eller vad man vill kalla det. Det rike som är Guds finns allra närmast oss. Ett starkt rike men samtidigt så skört, eftersom Gud regerar med kärlek. Vi vill nog alla någon gång själva försöka regera detta rike, våra liv. Men sällan lyckas vi bra med det. Istället krossar vi varandra med hårda ord, sårande handlingar och egenkärlek. Vi förstör våra egna inre Riken med självförakt, skuld och skam. Men om vi låter Gud få makten och tillträde till vårt inre upprättas vi av Jesus och rättfärdigas – Befrias från skuld. Inte bara en gång utan gång på gång på gång. Våga tro på det. Tiden är inne, våga byta riktning.
Vi bär alla på saker som det aldrig känns rätt tid att göra. Kanske vill vi ta kontakt med någon, be om hjälp. Be om förlåtelse, berätta något svårt eller göra något jobbigt. Jag har till exempel inte varit till tandläkaren på åratal, jag är livrädd! Det som är svårt i dessa situationer är att vi inte vet utgången. Vi kan inte veta hur reaktionerna blir. Vi kan föreställa oss och oftast är fantasierna värre än verkligheten.
Det Jesus säger här idag till oss är att Tiden är inne. Tiden är inne att göra det där svåra, att byta riktning, bryta en vana. Inte sen utan nu. Ring det där samtalet, be om förlåtelse, ta upp kontakten med någon förlorad vän eller släkting, berätta det där jobbiga. Dra inte ut på det längre. Då byts rädslan och svårigheterna ut till frimod! Har du någon gång gjort något sådant svårt vet du att det ofta blir ett Före och ett Efter den händelsen. Det sker en omvändelse från det som varit till det nya. Guds rike får slå ut i full blom. Det rättfärdiga skottet slår rot inom oss. Vi får vända in på en ny väg, slippa bära på skulden och skammen och vi får tro på glädjebudet om Jesus Kristus, Guds son som regerar våra liv med kärlek.

2 kommentarer:

Britt Lindberg sa...

Tack, för den predikan!

Lena sa...

Tack för att du läste!