Jörlanda, foton och knyppling

I fredags åkte jag och hälsade på Systeryster med make, för första gången på alldeles för länge. Det blev ett par mysiga dagar med båtåkning, fårklappning och svampplockning, plus lite äventyr. Jag har nämligen upptäckt att de bohusländska skogarna är lömska. Efter att systeryster visat mig ett fint litet kantarellställe och jag fick plocka mina allra första kantareller, gav jag mig glatt iväg rakt ut i snåren. (Nu vill jag på förhand upplysa alla tvivlare om att jag hela tiden visste precis vart jag var!) En bit in bestämde jag mig för att leta mig tillbaka ut till vägen, men den fanns inte längre så jag gick istället neråt mot bilen. MEN där mitt inne i skogen dök plötsligt en ravin upp, jag fick försöka ta mig runt. Då ringde Systeryster första gången och undrade vart jag var. Jag krumlade mig ner i ravinen och fortsatte min väg neråt. Då ringde Systeryster för andra gången och undrade vart jag var. På botten av ravinen var en myr. En riktig blötmyr. Visst börjar det här likna ramsan "Nu ska vi ut på tigerjakt"? Nåja, jag tog mig över och rakt in i nästa ravin. Jag kunde inte ta mig över den, jag kunde inte ta mig under den, jag fick lov att kana rakt ner i den. Då ringde Systeryster för tredje gången och undrade vart jag var. Med fara, inte för livet, men väl för mina ben, min usla kondis och mina svampar fortsatte jag min rutchkanefärd rakt in i ett stenras. Där ringde Systeryster den fjärde gången och undrade vart jag var. Men då hade jag äntligen fått känning på vägen, för jag hörde bilbruset och efter att ha kämpat mig igenom en kontortaplantering kom jag äntligen fram till bilen.
På kvällen fick jag träffa Systermakens dotter med familj och djur. Bland annat jättefina Shropshirefår. Jag skulle ha lagt in fina bilder här, men eftersom jag inte kan få bilderna att hoppa från min mobil till datorn får det bli lånebilder från en annan blogg istället:
http://kackelvoff.blogspot.com/2008/12/shropshirefar_4862.html
Svamparna blev i alla fall en delikat macka på lördagen efter en fin båttur runt Stenungsön.
Även här lånar jag bilder:

Knypplingen då? Var kommer den in? Jo en av de rara "kyrktanterna" Som jag kallar dem, har lånat mig en knyppeldyna och lär mig hur man gör! Det är sååå roligt och om någon har en dyna skräpandes hemma så förbarmar jag mig gärna över den!