Fladder, fladder allt är fladder.
Jag hörde om en kvinna som själv översätter Bibeln från originalspråk och detta är hennes förslag på predikarens välkända första rader – Tomhet, idel tomhet, allt är tomhet.
Visst är det träffande?
Enligt inledningen till Predikaren i Bibeln vägrar personen som skrivit boken att acceptera förenklade förklaringar till livet. En luttrad människa som ändå har en tro som ger mod att leva i en galen värld. En person som bekämpar ytlighet och ser det meningslösa i tillvaron. Predikaren, vem var den person som såg livet så mörkt, som vägrade förenkla den tillvaro vi lever i? Som orkar tro i en värld som bara är – fladder? Så lik vår egen värld detta är, för visst känns det rätt hopplöst ibland?
Vi fladdrar likt fjärilar från blomma till blomma, hela tiden sökande efter något bättre, större, nyare. Vi vill bli snyggare, smalare, smartare, rikare, framgångsrikare. Bo i större hus, bättre omgivningar gärna med sjöutsikt från alla villans fönster. Och i jakten på detta blir vi beroende – av alkohol och tabletter och droger, men även av mat, sex, spel, shopping, inredning, träning och självförverkligande. Vi blir allt mer inkrökta, själviska och rädda om vårt eget. Men blir vi rikare? Vad har vi för glädje av denna strävan efter vind? Det frågar predikaren. Och det frågar jag mig själv allt oftare.
Har ni sett Dunderklumpen?
Om inte får ni nog hålla för öronen nu för jag kommer avslöja hur det slutar.
I slutet sitter den lilla tanten Elvira Fattigan, tillsammans med skurken Enöga som har stulit Camilla Wolgers skattkista.
Visst borde man straffa en sådan skurk oerhört hårt? Stjäla från ett barn! Men Elvira ser in i Enögas hjärta. Han har blivit så besviken på människornas habegär att han beslutat att stjäla alla pengar han kan komma över. Så öppnar de Camillas lilla skattkista och vad får de se?
En liten fågelfjäder, en liten vacker sten och glädjens vind som blåser och gör alla glada! Snacka om att vara rik inför Gud!
Och även om vi kan må bra av att ibland göra som predikaren och se livet i vitögat och acceptera att mycket är dårskap av det som sker (Sverigedemokrater i riksdagen, folk instängda i månader i gruvor, svältkatastrofer i vissa delar av världen, medan man äter ihjäl sig i andra) så tror jag främst på Evangelium! Jag tror på det glada budskapet. Jag tror att Jesus kom till världen för att likt Elvira Fattigan skåda in i våra hjärtan, se det som är brustet där och laga det. Jesus kom med en skattkista till oss som vi får fylla med enorma rikedomar – Kärlek, tro, medmänsklighet, gudslängtan, solidaritet, gemenskap, relationer, delaktighet, givmildhet, lovsång, bön, tacksamhet, passion, omsorg, lycka, barnslighet, ansvar, rättvisa och glädjens vind som blåser och gör alla glada, glada, glada….
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar