Jag ska bli fadder! Det är en stor ära och jag ser fram emot att lära den lille "rövaren" alla hyss jag kan. Det roligaste är att jag även ska få döpa honom.
Fadderskapet är svårt att förklara. Det handlar inte längre om att man ska ta över uppfostran och ansvar om föräldrarna råkar ut för något, det handlar om så mycket mer!
"Att vara fadder, eller gudförälder som det också kallas, är ett livslångt uppdrag.
Det är samtidigt ett uppdrag du själv fyller med innehåll. Det kan handla om att vara en vuxen förebild, någon som bryr sig, som finns där när man behöver prata."
Så står det på Svenska kyrkans hemsida om fadderskapet:
http://svenskakyrkan.se/default.aspx?id=660504
Och det uppdraget ska jag nu få! jag är lyckligt lottad.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Nja, nu är det ju inte du som döper barnet utan Gud :) du är bara redskapet i dopet :)
hälsar Niklas
jaja, men vilket redskap sen( quite a tool)
Skicka en kommentar