Tack för:

Tidsväxlingen, den får en att tänka till mitt i slöhösten....

måndag 19 juli 2010

levaloppanpåloppis


Inget får människan att samlas så som möjligheten att göra fynd. På söndagen följde jag med Pandasystern och Pandamamman till Brunnby IFs loppis i Nyhamnsläge. Det var bilkö från Höganäs centrum och ut. Vi lyckades hitta en undanskymd parkering på en bakgata, sen var det bara att följa strömmen till idrottsplatsen. Hundra sinom hundra människor tryckte på mot grindarna och så - Pang! Där gick startskottet och en flodvåg av människor svämmade in på planen. jag och Pandasystern och Pandamamman förlorade varandra ur syne i flodvågen, jag sköljdes hjälplöst med in i virveln som bildades i mitten av vågen. Snurrades runt runt hit och dit och tappade helt bort mig. Lyckades till sist klamra mig fast vid en gammal byrå som det stod såld på. Hämtade andan och fick syn på mitt sällskap som desperat klamrade sig fast vid fyra furustolar lite längre bort. Dem skulle Pandamamman ha. Systern hade redan lyckats köpa en hylla. Jag är djupt imponerad! Vagt navigerade jag mellan människoströmmarna för att titta på ett matbord. Såg ett blått litet bord som såg...såld mitt framför näsan nehej men det där då...såld igen Äsch skit i bordet nejmen titta där ett skoställ Det hugger jag! 20 kronor sa försäljaren, 10 sa jag. Det blev 20..... Jag är inte så duktigt på att pruta tydligen. Sen var det bara att hämta bilen och navigera ut våra fynd genom de farliga underströmmarna i folkhavet. När som helst kunde man sugas med i en virvel och krossas mot fyndade möbler, leksaker, verktyg. Väl framme vid Pandasysterns skoda skulle vi få in 1 hylla, 4 furustolar,1 skohylla 1 Pandamamma, 1 Pandafru (jag alltså)och 1 Pandasyster - helst vid ratten. Det gick! På mindre än en halvtimme hade vi varit in handlat och kommit ut igen helskinnade. Min loppisoskuld är nu bruten. Jag trodde loppisar var mysiga små tillställningar där man i sakta mak strosade runt och kikade på allt möjligt och omöjligt. Nej loppisar är livsfarliga äventyr med stora monster lurande under ytan. Har man tur kommer man levande därifrån, med ett skoställ.

3 kommentarer:

Helena sa...

Ha ha ha! Var du loppisoskuld alltså? Oj, nog för att du är prälle men ändå!Att göra ett kap är att hitta sånt man behöver ha till ett bra pris, att fynda är att hitta nåt som man inte behöver till ett bra pris!

Emma sa...

Haha, första gången jag läser din blogg. Du är ju en fantastiskt bra storyteller! Man blir glad av att läsa det och det hörs verkligen att det är du.

Hoppas vi ses snart. Vi tänkte planera in en sommarfest i mitten av augusti. Hoppas det kan passa! Kram Emma

Lena sa...

Helena - JAg vet inte om jag gjorde ett fynd eller ett kap... Jag behövde ett skoställ, men hade inte tänkt mig ett sånt som jag köpte.
Emma. Jag kommer hem från Jämtland den 18 augusti, men kan inte ni komma förbi under helsingborgsfestivalen? På dagtid är det riktigt uthärdligt, nästan mysigt att gå där.....