Allhelgonatid

Nu är det tid. Tid att minnas, att sakna, att mysa, att längta och att bara vara. Mitt i hösten, just då vintertiden dragit in över våra klockor, kommer allhelgona. Gå till närmsta kyrka eller kyrkogård och om inte det så till din trädgård, balkong, eller fönster och om inte det, lås in dig på toaletten, ja var var du vill. Tänd ett ljus, minns dina nära och kära. De som är döda men också de som lever. De som du har nära dig varje dag och dem du inte ser så ofta. Kom ihåg att det som är viktigast i livet är relationerna. Du kan inte välja din familj, men jag hoppas du har en bra sådan. Vårda de relationer som är bra. Ta hand om dina vänner, tala om för dem hur viktiga de är. Det betyder inget om man har en bra bil, bor på rätt ställe, har råd med dyra skor eller resor världen över. Det som betyder något är att se en annan människa i ögonen och där möta själen.
Själ möter själ när öga möter öga.
Detta något melodramatiska citat kommer från en tecknad serie- Alverfolket av Wendy och Richard Pini. Jag älskade en serien som barn och har fortfarande kvar alla mina album.
Själ möter själ, när öga möter öga.
Det är det enda som betyder något.
Tänd ljus nu i allhelgonatid och oavsett vad eller vem du tror på, minns dina nära och kära. Levande och döda. För du kan ingenting ta med dig dit du går.
                                                           

Vår trädgård efter grisattacken

Små grisarna är lustiga att se

Jag har länge fascinerats av att bo i ett område där det finns viltsvin. Jag har aldrig sett ett i vilt tillstånd och har länge tyckt att det skulle vara spännande. Det har funnits många spår i skogen av att grisarna hållit till i närheten av vår tomt. Det har jag tyckt varit exotiskt. Så icke längre.
I onsdags gick Torparn ut på vår gräsmatta bakom huset. Nej, han gick ut till det som förut varit vår gräsmatta bakom huset. Där är inte längre någon gräsmatta. Hela området är upplöjt av viltsvin. Det som förut var en fin grönyta med Rhododenronbuskar och björkar är nu en lervälling. Jag undrar hur många de var och att de kan vara så tysta att vi inte märker att vi har en hjord svin i trädgården.
Vi har också problem på jobbet med att grisarna bökar runt vid kyrkogården.
Viltsvinen är inte exotiska längre, de är besvärliga och jag vill nog inte se dem i vilt tillstånd. Jag har fått alldeles för många historier berättade om vad de ställer till med.

minusgrader

Nu börjar en tid som jag trivs väldigt bra med. Ett par minusgrader på morgonen, lite dimma och så en underbar strålande sol på dagen med gnistrande blå himmel, knalliga färger på alla träden och fina mössor och halsdukar på människorna omkring en. Ja jag erkänner, jag gillar hösten och kylan. I alla fall de fina dagarna som vi haft nu i veckan. Det är en liten omställning för mig, men den gångna veckan är faktisk älgjaktsveckan här nere. Jag tycker ju att den är i september. I övrigt skiljer sig inte älgjaktsveckan mycket här i norra Skåne från den i Jämtland. De flesta har semester, det går inte att få ta på folk och man jämför jaktlyckan med dem man träffar. Vår kyrkorådsordförande fick en 12-taggare redan första dan. Det har vi pratat om mycket vill jag lova. Annars är det viltsvinen på kyrkogården som det snackas en del om. Får man jaga i tätbebyggt område? På kyrkogården? Vad skrämmer en gris? 
I helgen blir det en rundtur i stora delar av Skåne och Blekinge. Vi ska hämta en duschkabin i Svallöv, hämta det sista av mina grejer hos "Pandan" i Helsingborg, åka på fest hos "Ängelholmarna", åka till Karlskrona och lyssna på äldsta "Torparsonens" kör och så fira tacksägelsedagen på söndag. Och nog har jag mycket att tacka för. Det fattas nog bara några kilo viltsvinsstek i frysen.....

(fotot är från http://www.kvick.se/?p=278)

Näver!!!

Jag har börjat lära mig fläta näver. Himla skoj med ett gäng damer som träffas i Mala för att fläta fika och prata. En fin lite sned skål fick jag till ikväll!

Att vilja mycket

Just nu har jag en låååång önskelista på allt jag vill göra:

• Börja dansa folkdans
• börja sjunga i kör
• börja baka surdegsbröd igen
• börja en keramikkurs
•  börja en silversmideskurs
• börja en luffarslöjdskurs
• lära mig måla
•  lära mig spela cello
• och gitarr
• och saxofon
• dansa magdans
• dansa argentinsk tango
• måla alla lister, taket och trappen på torpet
• torka vindruvor och se om man får russin

Plus lite idéer som jag vill förverkliga på jobbet. Och så allt det jag redan gör såklart....

Mitt jobb är härligt. Ibland gör jag saker bara för att de ska göras och så mitt i det där rutinbesöket träffar man en människa som har roliga intressen och fantastiska berättelser att dela med sig av. Då blir jag ödmjuk och det är bra minsann.

Alla ni som tror att kyrkan är en stillsam och lite tråkig plats kan tänka om nu. I går skulle vi hämta äldsta Torparsonen som var på ungdomsträff på EFS i Kristianstad. Han ringde och sa- Var inte oroliga, men jag har gjort illa mig lite...

Han och en tjej hade krockat under en lek. På något sätt hade hennes framtänder slagit upp ett hål uppe på Sonens skalle. Blodet forsade, allmän kalabalik. Det visade sig trots allt inte vara nån större fara. Men nog var han lite groggy och rätt så missfärgad när han kom hem.
I går hade vi besök av min sömmerska och hennes man. De bor utanför Chesterfield i England och det är hon som syr alla mina härliga vackra prästkläder. Det är så roligt att de tar sig tid att komma upp till oss när de är hemma här i Sverige. Hon kommer från Torekov och det är ändå några mil att köra till oss. Jag vet ju själv hur tight det är när man kommer hem och ska hinna med allt man vill på bara några dagar. Vi fick i alla fall en fin, men lite kall, dag där vi tittade på snapphanebygden och medeltidskyrkor. Nästa gång blir det en rejäl vandring i göingeskogarna.

Till sist: jag är glad och stolt att få bo i en by och tillhöra en kyrka som ställer upp när det gäller. Haddile får stanna för att människor inte ger upp. Nu hoppas jag och ber att det ska finnas en lösning som gör att alla inblandade blir rätt behandlade. Från Haddile till hennes mamma och hennes fosterföräldrar. Heja Broby!

Härlig helg

Vilken härlig helg jag haft. Jag har inte gjort nånting! Bara varit hemma och mått gott. I går gick jag i och för sig bärsärk på plommonträdet som slagit mig i huvet ett otal gånger, men nu är det slut med det. Medelst en bågsåg(tror jag) och en konstig lång sekatör kapade jag bort allt som var i vägen. Som försvar bombarderade trädet mig med ett ton plommon, som är väldigt gott att göra Gino på förresten.
Torparns bror är hos oss i helgen och det är väldans bra tycker jag. När det två bröderna kommer samman kan vad som helst hända. Just nu håller de på att slakta en bil, som det tydligen ska bli dragkrok på när det är klart. Innan dess fick alla kranar i huset sig en omgång.
Det är inte bara plommon vår trädgård bjuder på utan även druvor, äpplen, blåbär och annat gott.