Allhelgonatid

Nu är det tid. Tid att minnas, att sakna, att mysa, att längta och att bara vara. Mitt i hösten, just då vintertiden dragit in över våra klockor, kommer allhelgona. Gå till närmsta kyrka eller kyrkogård och om inte det så till din trädgård, balkong, eller fönster och om inte det, lås in dig på toaletten, ja var var du vill. Tänd ett ljus, minns dina nära och kära. De som är döda men också de som lever. De som du har nära dig varje dag och dem du inte ser så ofta. Kom ihåg att det som är viktigast i livet är relationerna. Du kan inte välja din familj, men jag hoppas du har en bra sådan. Vårda de relationer som är bra. Ta hand om dina vänner, tala om för dem hur viktiga de är. Det betyder inget om man har en bra bil, bor på rätt ställe, har råd med dyra skor eller resor världen över. Det som betyder något är att se en annan människa i ögonen och där möta själen.
Själ möter själ när öga möter öga.
Detta något melodramatiska citat kommer från en tecknad serie- Alverfolket av Wendy och Richard Pini. Jag älskade en serien som barn och har fortfarande kvar alla mina album.
Själ möter själ, när öga möter öga.
Det är det enda som betyder något.
Tänd ljus nu i allhelgonatid och oavsett vad eller vem du tror på, minns dina nära och kära. Levande och döda. För du kan ingenting ta med dig dit du går.
                                                           

Vår trädgård efter grisattacken

Små grisarna är lustiga att se

Jag har länge fascinerats av att bo i ett område där det finns viltsvin. Jag har aldrig sett ett i vilt tillstånd och har länge tyckt att det skulle vara spännande. Det har funnits många spår i skogen av att grisarna hållit till i närheten av vår tomt. Det har jag tyckt varit exotiskt. Så icke längre.
I onsdags gick Torparn ut på vår gräsmatta bakom huset. Nej, han gick ut till det som förut varit vår gräsmatta bakom huset. Där är inte längre någon gräsmatta. Hela området är upplöjt av viltsvin. Det som förut var en fin grönyta med Rhododenronbuskar och björkar är nu en lervälling. Jag undrar hur många de var och att de kan vara så tysta att vi inte märker att vi har en hjord svin i trädgården.
Vi har också problem på jobbet med att grisarna bökar runt vid kyrkogården.
Viltsvinen är inte exotiska längre, de är besvärliga och jag vill nog inte se dem i vilt tillstånd. Jag har fått alldeles för många historier berättade om vad de ställer till med.

minusgrader

Nu börjar en tid som jag trivs väldigt bra med. Ett par minusgrader på morgonen, lite dimma och så en underbar strålande sol på dagen med gnistrande blå himmel, knalliga färger på alla träden och fina mössor och halsdukar på människorna omkring en. Ja jag erkänner, jag gillar hösten och kylan. I alla fall de fina dagarna som vi haft nu i veckan. Det är en liten omställning för mig, men den gångna veckan är faktisk älgjaktsveckan här nere. Jag tycker ju att den är i september. I övrigt skiljer sig inte älgjaktsveckan mycket här i norra Skåne från den i Jämtland. De flesta har semester, det går inte att få ta på folk och man jämför jaktlyckan med dem man träffar. Vår kyrkorådsordförande fick en 12-taggare redan första dan. Det har vi pratat om mycket vill jag lova. Annars är det viltsvinen på kyrkogården som det snackas en del om. Får man jaga i tätbebyggt område? På kyrkogården? Vad skrämmer en gris? 
I helgen blir det en rundtur i stora delar av Skåne och Blekinge. Vi ska hämta en duschkabin i Svallöv, hämta det sista av mina grejer hos "Pandan" i Helsingborg, åka på fest hos "Ängelholmarna", åka till Karlskrona och lyssna på äldsta "Torparsonens" kör och så fira tacksägelsedagen på söndag. Och nog har jag mycket att tacka för. Det fattas nog bara några kilo viltsvinsstek i frysen.....

(fotot är från http://www.kvick.se/?p=278)

Näver!!!

Jag har börjat lära mig fläta näver. Himla skoj med ett gäng damer som träffas i Mala för att fläta fika och prata. En fin lite sned skål fick jag till ikväll!